Swedish house Summer Homes
Starka hushåll men ökad fallhöjd

Starka hushåll men ökad fallhöjd

De svenska hushållens skulder har ökat snabbare än inkomsterna i många år. Skuldsättningen är rekordhög relativt inkomsterna men historiskt låg i förhållande till tillgångarna. Oavsett mått har räntekänsligheten ökat.

LADDA NER ECONOMIC OUTLOOK HÄR

Engelska

Nordea Economic Outlook: Ny Fas

Skuldsättningen har mer än fördubblats i förhållande till hushållens disponibla inkomster sedan slutet på 1990-talet. Under samma period har räntekvoten, det vill säga ränteutgifterna i förhållande till de disponibla inkomsterna, sjunkit till historiskt låga nivåer. Det viktigaste skälet är trendmässigt fallande räntor under de senaste 30 åren. Till exempel uppgick den 2-åriga nominella bolåneräntan till 14 procent i början av 1990-talet och har sedan dess fallit till 1,3 procent. Skulderna har med andra ord vuxit in i en allt rymli-gare räntekostym.

Svensk ekonomi har förbättrats snabbt efter pandemin och räntebotten ser ut att vara bakom oss, även om det lär dröja innan Riksbanken höjer reporäntan. När skulderna ökar innebär det större ränteutgifter vid varje given räntenivå och även mindre räntehöjningar kan därför få stort genomslag. Då räntekvoter och bostadspriser brukar samvariera betyder det att riskerna har ökat på bostadsmarknaden. Våra beräkningar visar att om räntenivån ökar med en procentenhet så stiger räntekvoten med två procentenheter. Om räntan fördubblas från dagens nivåer måste hushållens skulder halveras för att bibehålla samma konsumtionsutrymme. Rekordexpansiv ekonomisk politik förefaller ha gett ny skjuts till kredittillväxten som den senaste tiden har legat på rekordnivåer. Risken är därför stor att gapet mellan skuldsättningen och inkomsterna fortsätter att vidgas.

Den genomsnittliga disponibla inkomsten hos ett sammanboende hushåll som tar ett nytt bostadslån är 59 000 kr/mån, och snittlånet uppgår till ungefär 3 miljoner kronor (Bolåneundersökningen 2021, FI). Vid ett scenario där bolåneräntan fördubblas innebär det att ränteutgifterna efter ränteavdrag ökar med nästan 30 000 kronor per år, vilket motsvarar en ökning av räntekvoten för detta typhushåll till 8 procent från 4 procent. Även om många hushåll har utrymme för att hantera högre ränteutgifter i framtiden kan det påverka ekonomin på andra sätt, till exempel genom att tränga ut annan konsumtion eller leda till prisfall på bostadsmarknaden.

Eo Starka Hushåll A

Trots en stark ekonomi förblir penningpolitiken expansiv. Det skapar en miljö med fortsatt hög kredittillväxt.

Gustav Helgesson, Analytiker

Om man jämför skulderna med hushållens tillgångar är skuldsättningen istället historiskt låg. Det beror till stor del på de senaste årens uppgångar på aktie- och bostadsmarknaden. Ur ett kassaflödesperspektiv är det däremot intressant att jämföra skulderna med hushållens likvida tillgångar, det vill säga sparandet i noterade aktier, fonder och pengar på bankkontot. Utifrån detta mått uppgår skulderna som andel av de likvida tillgångarna till 88 procent, det vill säga väsentligt lägre än skulderna relativt disponibla inkomster.

De aggregerade tillgångarna ger dock inte hela bilden över hushållens motståndskraft. Ungefär 60 procent av de likvida tillgångarna utgörs av aktier och fonder, vilka saknar ett förutsägbart värde då priserna kan sjunka vid en ekonomisk nedgång. Dessutom pekar uppskattningar från Finansinspektionen mot att hushållens buffertar är mycket ojämnt fördelade. De likvida tillgångarna räcker i högst fyra månader för vart tredje hushåll vid ett inkomstbortfall. Var nionde bolånetagare har en skuldkvot som överstiger 450 procent av bruttoinkomsten, vilket understryker att det finns en känslighet för framförallt stigande räntor.

Vår sammantagna bedömning är att hushållen i dagsläget har en stark balansräkning samtidigt som räntekänsligheten är betydande. Pandemin och den expansiva ekonomiska politiken har eldat på bostadspriserna och kreditgivningen ytterligare samtidigt som penningpolitiken lär vara fortsatt expansiv. Det skapar en miljö med fortsatt hög kredittillväxt och stigande tillgångspriser. Erfarenheter från tidigare kriser visar att priset för en skuld- och bostadskris är mycket hög. Återinförandet av amorteringskravet kan dämpa kreditgivningen på kort sikt men det krävs ytterligare åtgärder för att minska sårbarheten i svensk ekonomi till den dag räntorna stiger.

Ta del av Open Insights nyhetsbrev för företagskunder

Anmäl dig här
Woman Using Virtual Reality Headset

The information provided within this website is intended for background information only. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Bank Abp as of the date of publication and are subject to change without notice. The information provided within this website is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.

The information provided within this website is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information provided within this website has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.

Nordea Bank Abp is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.

The information provided within this website may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Bank Abp.

Relaterade artiklar