Svenska ekonomiska utsikter: Starkt men rörigt

Återhämtningen i den svenska ekonomin tappar fart i närtid, men förutsättningarna är på plats för en snabb uppgång senare under 2021. Arbetslösheten faller medan inflationen förblir dämpad. Sikten skyms dock av svårtolkad statistik och spretiga signaler från Riksbanken.

LADDA NER ECONOMIC OUTLOOK HÄR

Engelska

Vaccinering avgörande

Nordea Economic Outlook Januari 2021

Den svenska ekonomin har haft en snabb återhämtning efter det dramatiska raset i våras. Stora delar av ekonomin normaliserades redan under andra halvåret 2020 medan ett fåtal sektorer fortfarande är hårt drabbade, till exempel resor, hotell och restaurang.

Vaccineringen är central för tillväxtutsikterna. Den antas ske enligt plan och utan några större bakslag, vilket innebär att Sveriges vuxna befolkning vaccineras under första halvåret i år. När Covid-19 släpper sitt grepp om samhället, vilket alltså väntas se successivt under årets första hälft, kan även krisbranscherna repa sig.

BNP beräknas öka med ca 4 procent under 2021 och med ca 3 procent 2022. Arbetslösheten faller från som högst 9,2 procent i somras till 7,3 procent i slutet av 2022.

Full gas

Den ekonomiska politiken i Sverige och i omvärlden är expansiv på ett aldrig tidigare skådat sätt. Under 2020 uppgick de annonserade stödåtgärderna och stimulanserna världen över till samma storleksordning som USA:s ekonomi, dvs. till nästan 20 procent av världens BNP. Stimulanserna spiller över och stöttar tillväxten även under 2021.

Dessutom sjösätts fler stimulanser i år, såväl i euroområdet, USA som i Sverige. På hemmaplan uppgår de finanspolitiska åtgärderna till 3 procent av BNP under 2021. Penningpolitiken är oförändrad och fortsatt expansiv i de flesta länder och regioner under större delen av prognosperioden.

De finansiella förhållandena skapar en dynamik med billig finansiering och rusande tillgångspriser, vilket lyfter efterfrågan och ger förutsättningar för en stark återhämtning. Dessutom finns det sannolikt ett uppdämt behov på flera områden, vilket ger extra skjuts åt tillväxten. Baksidan av de expansiva förhållandena är att skulderna ökar på många håll, men det utgör risker som snarare ligger bortom prognoshorisonten.

Återhämtningen tappar fart i närtid. Orsaken är den förvärrade smittspridningen och de utökade restriktionerna i Sverige och i vår omvärld. För svensk del bedöms avmattningen vara mild. Den skapar inte några bestående ekonomiska problem och är därmed inget hinder för den kommande återhämtningen. Läget är osäkert och fler tillväxthämmande restriktioner kan inte uteslutas. Om svackan i närtid visar sig bli något djupare än prognoserat blir dock uppstudset istället starkare längre fram enligt vår bedömning.

 

Grafer: A) BNP snart tillbaka på förkrisnivåer, B) Hushållens konsumtion tudelad

Redan i år förbättras situationen väsentligt för krisbranscherna.

Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst

Snabb varuexport, långsammare tjänster

Redan i höstas var exporten av varor tillbaka till samma nivåer som innan krisen. De senaste månaderna har indikatorer för orderingången från exportmarknaderna i vissa fall legat nära rekordnivåer och stödjer bilden av en fortsatt hög efterfrågan på varor.

Exporten av tjänster har det tuffare och återhämtningen är långsammare än för varor. Men med ökad global efterfrågan och förbättrade möjligheter till att resa mellan länder sker dock en påtaglig uppgång under loppet av 2021. Till exempel väntas turismen till och från Sverige öka igen. Redan i år förbättras alltså situationen väsentligt även för krisbranscherna enligt vår bedömning.

Starka hushåll

Coronakrisens effekter på ekonomin syns tydligt i hushållens konsumtion. Redan under tredje kvartalet 2020 hade hushållens inköp av varor återhämtat sig. Däremot var nyttjandet av tjänster betydligt lägre än innan krisen. Social distansering medförde att hushållen helt enkelt inte kunde köpa vissa tjänster.

I ekonomiskt hänseende går hushållen relativt helskinnade igenom krisen, bland annat stöttade av kortidspermitteringssystemet och höjd a-kassa. Samtidigt steg sparandet under 2020, sannolikt i huvudsak som en konsekvens av uppskjuten konsumtion. Uppgången av bostadspriserna eldar på konsumtionsviljan. Priserna väntas fortsätta att stiga framöver, om än långsammare än under 2020, se fördjupningen.

Även börsuppgången har betydelse. Enligt våra beräkningar bidrog den till att hushållens finansiella förmögenhet var ca 1 000 miljarder större i slutet av 2020 jämfört med ett år tidigare. Ökningen motsvarar ca 40 procent av hushållens konsumtion. Med andra ord står hushållen redo att konsumera så snart smittspridningen minskar och restriktionerna lättas.

Bättre arbetsmarknad, sämre statistik

Hjulen snurrar åt rätt håll även på arbetsmarknaden. Efter den dramatiska uppgången under våren föll arbetslösheten under andra halvåret 2020. I december kunde en viss uppgång skönjas, vilken väntas fortsätta under inledningen av 2021. Uppgången är dock begränsad och tillfällig. Antalet personer varslade om uppsägning var snarast lägre än normalt i slutet av 2020 samtidigt som antalet lediga jobb ökade. Företagens anställningsplaner är också optimistiska, vilket speglar den underliggande styrkan i ekonomin och att företagen blickar bortom den nuvarande svackan. I vissa sektorer finns redan svårigheter att hitta personal.

Det var framför allt unga som blev arbetslösa när krisen slog till och de tillfälliga jobben försvann, företrädesvis inom hotell, restaurang och resebranschen. Därmed bör tröskeln att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden vara förhållandevis låg, liksom möjligheten för dessa företag att återanställa. Det talar också för att pandemin inte får några större och permanenta effekter på arbetsmarknaden. Sysselsättningen väntas öka igen från och med andra kvartalet i år, och under första halvåret 2022 är sysselsättningen tillbaka på samma nivå som innan coronakrisen. Arbetslösheten ligger däremot något högre än före pandemin men nära långsiktiga nivåer.

Det sker en omläggning av SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU) under 2021. Dessvärre tycks överbryggningen från det gamla till det nya frågeformuläret vara bristfällig, vilket innebär att AKU inte blir jämförbar med tidigare år.

Vår prognos baseras på AKU. Vi har beaktat omläggningen, vilket medför att prognosen visar en svagare utveckling på arbetsmarknaden än om förändringen av AKU inte hade skett. Under 2021 får vi i större utsträckning luta oss mot Arbetsförmedlingens statistik över arbetslöshet och SCB:s kvartalsstatistik för sysselsättningen för att bedöma hur läget på arbetsmarknaden utvecklas.

Hoppig inflation och svårläst Riksbank

Även för konsumentpriserna finns mätsvårigheter. Statistikbyråer inom EU har bestämt att det ovanliga konsumtionsmönstret under 2020 ska påverka korgen av varor och tjänster redan 2021, istället för 2019 om normal praxis hade följts. De gör sannolikt tolvmånaderstalen mer volatila och inflationen framför allt i början av året mer svårbedömd.

Energipriserna har stigit. Dessutom är priserna på flera varor och tjänster i år betydligt högre än de mycket låga prisnivåer som noterades under våren 2020. Det lyfter tolvmånaderstalen under vissa månader i år. Men det ändrar inte bilden av att inflationstrycket är lågt. Kronans växelkurs har stärkts och höstens lönerörelse resulterade i måttliga löneavtal för de kommande tre åren. Inflationen förblir således en utmaning för Riksbanken.

Riksbanken är svårläst. I de senaste rapporterna har Riksbanken varit överraskande pessimistisk. Direktionen tycks också vara splittrad om uppköpsprogrammen av obligationer, utrymmet för räntesänkningar, växelkursens betydelse för de penningpolitiska besluten samt finanspolitikens ansvar för att stabilisera konjunktur och inflation. Riksbanken kan även välja att fokusera mindre på inflationen med hänvisning till pandemin och de delvis svårtolkade inflationsutfallen under 2021.

Vår bedömning är att reporäntan lämnas oförändrad på noll procent hela prognosperioden fram till och med december 2022. Även uppköpsprogrammen lämnas intakta. En räntesänkning kan dock inte uteslutas, vilken i så fall sker senare under 2021.

Risken för en räntesänkning bottnar i möjligheten till en fortsatt och snabb förstärkning av kronans växelkurs, vilket i så fall kan dämpa den redan för låga inflationen. Under 2020 var en svagare dollar en viktig drivkraft till rörelserna på valutamarknaden, och bedöms vara det även inledningsvis i år. En oförändrad penningpolitik och ett bättre stämningsläge på marknaden, drivet av en bred och snabb återhämtning i Sverige och internationellt, bör gynna efterfrågan på kronor. Vi räknar med att kronan handlas under 10 kronor mot euron och under 8 kronor mot dollarn i mitten av 2021, vilket är växelkurser som bör kunna tolereras av Riksbanken.

Läs hela rapporten här.

 

Skribent:

Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst
Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst

Ta del av Open Insights nyhetsbrev för företagskunder

Anmäl dig här
Woman Using Virtual Reality Headset

The information provided within this website is intended for background information only. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Bank Abp as of the date of publication and are subject to change without notice. The information provided within this website is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.

The information provided within this website is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information provided within this website has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.

Nordea Bank Abp is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.

The information provided within this website may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Bank Abp.

Relaterade artiklar