Man standing on the hill
Svenska ekonomiska utsikter: Växtvärken tillbaka

Svenska ekonomiska utsikter: Växtvärken tillbaka

Den svenska ekonomin går in i en ny fas där ett högt resursutnyttjande blir en restriktion för ökad produktion. Tillväxten breddas och investeringarna blir en viktig motor vid sidan av exporten och hushållens konsumtion. Läget på arbetsmarknaden normaliseras i närtid och löneökningarna stiger. I en värld med mjuka centralbanker avvaktar Riksbanken under prognosperioden.

LADDA NER ECONOMIC OUTLOOK HÄR

Engelska

Konjunkturen mognar

Nordea Economic Outlook: Ny Fas

Pandemin dröjer sig kvar, men dess ekonomiska konsekvenser blir allt mindre. De finansiella förhållandena är ovanligt gynnsamma både i Sverige och hos våra handelspartners. BNP passerade förkrisnivåer tidigare i år och resursutnyttjandet är snart lika högt som under de starka konjunkturåren 2017 och 2018.

I närtid hämmar brist på varor tillväxten. De problemen avtar successivt. Istället är brist på arbetskraft ett växande problem. Lönerna ökar snabbare än tidigare men inte tillräckligt för att inflationen ska stabilisera sig på 2 procent. Istället skapar bland annat högre energi- och livsmedelspriser en tillfällig uppgång av inflationen. Riksbanken behåller penningpolitiken oförändrad och kronan stärks endast långsamt.

Efterfrågetillväxten normaliseras under prognosperioden. Högre energipriser, uppgången i räntor med längre löptider samt en åtstramning av den ekonomiska politiken i vissa länder dämpar den globala konjunkturen.

För svensk del växer befolkningen i arbetsför ålder långsamt de kommande åren. Det står i kontrast till de senaste 10 årens rekordökningar. En långsammare befolkningsökning dämpar BNP-tillväxten både på kort och lång sikt.

Nya varianter av coronaviruset kan inte uteslutas och utgör en risk i prognosen. Samtidigt har hushåll och företag anpassat sig till pandemin. I Norden är vaccinationsgraden dessutom hög. Tillväxten kan dämpas mer än vad som antagits i denna prognos, medan en ny ekonomisk nedgång framstår som mindre trolig.

Fulla orderböcker

Uppstudset i omvärlden syns tydligt i exportindustrins orderböcker, vilka aldrig har varit så välfyllda som nu. Prognoserna på den globala ekonomin i denna rapport innebär dessutom att efterfrågan fortsätter att öka i närtid, vilket stödjs av indikatorer för den svenska exporten.

Exporten, och därmed BNP, skulle kunna öka ännu snabbare då industrin har problem att leverera i den takt som efterfrågan ökar. Till exempel har fordonsindustrin tvingats stänga produktionen under kortare perioder på grund av brist på insatsvaror. Av allt att döma består problemen den närmaste tiden men försörjningen av varor antas normaliseras nästa år. Under loppet av nästa år mattas den internationella tillväxten och därmed sker en nedväxling även av svensk exporttillväxt.

SVERIGE: MAKROEKONOMISKA NYCKELTAL

2019 2020 2021E 2022E 2023E
BNP (kalenderkorrigerad), % y/y, % y/y 2,0 -2,0 4,5 3,5 2,0
Konsumentpriser (KPIF), % y/y 1,7 0,5 2,1 1,7 1,3
Arbetslöshet (AF), % 7,0 8,5 7,9 6,9 6,7
Bytesbalans, % av BNP 5,2 5,6 6,1 5,5 6,0
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP 0,6 -2,8 -1,8 -0,6 -0,4
Offentlig bruttoskuld, % av BNP 34,9 39,7 37,6 34,5 33,4
Reporänta (december) -0,25 0,00 0,00 0,00 0,00
EUR/SEK (december) 10,51 10,04 10,40 10,20 10,10
Graf: A / BNP växer snabbt B / Investeringarna tar fart

Fulladdade hushåll släpps fria

Hushållens konsumtion har studsat upp men var under andra kvartalet i år fortfarande lägre än innan krisen. Varukonsumtionen har utvecklats starkt under hela pandemin. Hushållen har däremot varit förhindrade att resa och köpa vissa typer av tjänster.

Restriktionerna lättades på hemmaplan i början av sommaren. Realtidsdata tyder på att hushållen har tagit chansen och återigen konsumerar tjänster som man tidigare inte har haft möjlighet att nyttja. De finansiella förutsättningarna är på plats för ökad konsumtion. Sparandet har varit rekordhögt, förmögenheten är på rekordnivåer samtidigt som läget på arbetsmarknaden förbättras. Läs mer om hushållens ekonomi.

Het bostadsmarknad

Ytterligare en faktor som talar för stigande konsumtion är bostadsmarknaden. Stigande bostadspriser brukar sporra konsumtionsviljan. Utsikter om låga räntor under en lång tid framöver, slopad ränta på uppskjutna vinster på upp till 3 miljoner kronor och ändrade preferenser som en följd av pandemin har eldat på priserna.

Nu visar bostadsmarknaden tecken på att stabiliseras. Enligt enkäter har hushållen fortfarande positiva förväntningar, men andelen som tror på stigande priser har minskat. Dessutom tas det generella undantaget för amorteringar bort i september i år, vilket kan bidra till att dämpa efterfrågan på bostäder.

En mindre nedgång av bostadspriserna är trolig under prognosperioden. Vi ser dock inte skäl till någon större korrigering av priserna. Räntorna är låga och att det är val till riksdagen nästa år talar för att det inte blir ytterligare regelförändringar innan dess. Växande utbud genom ökat byggande och om än långsamt stigande bostadsräntor sätter dock avtryck på bostadspriserna som ökar med 13,5 procent i år och med 2,5 procent 2022 mätt som årsgenomsnitt.

Investeringarna ny tillväxtmotor

Den heta bostadsmarknaden har bidragit till att bostadsbyggandet har tagit fart igen. Därutöver sker en bred uppgång av investeringarna i näringslivet. Även i offentlig regi sker satsningar, bland annat i infrastruktur och inom regionerna, som en del av den historiskt sett mycket expansiva finanspolitiken. Den offentliga sektorns budgetunderskott uppgår till knappt 2 procent av BNP i år. Underskottet minskar framöver, trots en fortsatt expansiv inriktning valåret 2022. Den offentliga sektorns skuld (Maastricht) toppade just under 40 procent av BNP förra året och skuldkvoten sjunker kommande år.

Sysselsättningen tillbaka

Även arbetsmarknaden lämnar krisen allt mer bakom sig. Både anställningsplaner och nya lediga jobb är på rekordnivåer och varseltalen de lägsta sedan 1980-talet. Bristen på arbetskraft stiger snabbt och är redan mer besvärande än normalt, och då särskilt inom industrin. Den minskande befolkningen i arbetsför ålder förvärrar bristsituationen.

Sysselsättningen kan därför inte öka lika mycket som efterfrågan indikerar. Matchningsproblemen blir ett hett tema under hösten. Arbetslösheten faller snabbt och sysselsättningen når nya toppnivåer under prognosperioden. På grund av den stora omläggningen av SCB:s Arbetskraftsundersökning är statistiken svårtolkad. Enligt Arbetsförmedlingen har arbetslösheten fortsatt att sjunka och vi räknar med att vi når samma nivå som innan pandemin i mitten av 2022. Sysselsättningen är redan tillbaka.

Efterfrågan på arbetskraft är rekordhög och varseltalen de lägsta sedan 1980-talet.

Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst

Graf: C / Sysselsättningen stiger snabbt D / Tillfälligt hög inflation i år

Tillfällig prisuppgång

Hög efterfrågan och brist på arbetskraft gör avtryck i löneökningarna som har växlat upp. Löneavtalen på måttliga 2 procent per år gäller fram till och med mars 2023, vilket håller tillbaka de totala löneökningarna. Dessutom är löneutvecklingen i euroområdet dämpad, vilket är viktigt för den svenska lönesättningen. Vi räknar ändå med att löneökningarna stiger framöver då löneglidningen, d.v.s. löneökningar utöver avtal, ökar på grund av den starka arbetsmarknaden.

De totala löneökningarna blir högre än tidigare men är förhållandevis måttliga i ett historiskt perspektiv. Det bidrar till att den uppgång i inflationen som sker i närtid är tillfällig.

I år har energipriserna stigit kraftigt, och då i synnerhet elpriset. Uppgången är huvudorsaken till att inflationen har stigit under året och lyfter KPIF-inflationen med nästan 1 procentenhet i år. Det finns alltid en osäkerhet om energipriserna, men det är inte sannolikt att priserna ökar lika snabbt under nästa år, vilket är ett viktigt skäl till att inflationen faller tillbaka.

Den höga efterfrågan på varor i världen och de globala logistikproblemen bedöms göra avtryck i inflationen även i Sverige under det kommande året, och då framför allt via högre livsmedelspriser. Utöver en måttlig löneinflation talar en god lönsamhet i näringslivet för att uppgången blir tillfällig.

Inflationen är allt för Riksbanken

På grund av de stigande energi- och matpriserna är KPIF-inflationen i linje med målet under det kommande året, men det är inte tillräckligt för att Riksbanken ska ändra inriktning på penningpolitiken. Högre inflation, om än tillfälligt, och stark ekonomi minskar sannolikheten för fler stimulanser. För att reporäntan ska höjas krävs att Riksbanken är trygg i bedömningen att förutsättningarna är på plats för att inflationen även i ett medelsiktigt perspektiv ska ligga på 2-procentsmålet. Det tycks avlägset.

Fed och ECB har nyligen uppdaterat sina långsiktiga strategier. I Sverige ska en ny Riksbankslag träda i kraft den 1 januari 2023. För Riksbanken innebär det inga större ändringar, medan det för Fed och ECB på marginalen kan minska benägenheten att höja räntan. Framför allt ECB:s mer expansiva hållning bidrar till att Riksbanken sitter stilla i båten.

Vår bedömning är därför att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på noll procent under hela prognosperioden fram till december 2023. Även uppköpsprogrammen löper på som planerat, vilket innebär fortsatta men minskade köp under andra halvåret 2021 samt en oförändrad balansräkning 2022. Under 2023 minskas däremot balansräkningen.

Kronan är viktig för inflationen och därmed för Riksbanken. Om Riksbanken skulle lätta på gasen kan kronans växelkurs stärkas, vilket i sin tur kan leda till att inflationen blir låg. Det vill beslutsfattarna på Brunkebergstorg undvika med svag kronkurs som följd. Vi räknar med att kronan fortsätter att handlas över 10 kronor mot euron medan den försvagas något mot dollarn under det kommande halvåret.

Läs hela rapporten här.

Skribent:

Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst
Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst

Ta del av Open Insights nyhetsbrev för företagskunder

Anmäl dig här
Woman Using Virtual Reality Headset

The information provided within this website is intended for background information only. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Bank Abp as of the date of publication and are subject to change without notice. The information provided within this website is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.

The information provided within this website is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information provided within this website has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.

Nordea Bank Abp is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.

The information provided within this website may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Bank Abp.

Relaterade artiklar