Sverige: Att leva på hoppet

Omskakande tider

I början på mars i år konstaterades att det fanns en allmän spridning av coronaviruset i det svenska samhället. Det dröjde inte länge förrän vi nåddes av larmrapporter från hotell- och restaurangnäringarna. Efterfrågan försvann bokstavligen över en natt. Därefter tömdes detaljhandelsbutiker på kunder och i rask takt lamslogs även andra delar av den inhemska ekonomin.

Exportindustrin höll däremot maskinerna igång och till exempel fordonsindustrin stoppade inte produktionen förrän de allra sista dagarna i mars. Under senare delen av april har produktionen startats upp igen, men det är gradvis och långt under nivåerna innan krisen. Försörjningen av insatsvaror är ett problem för industrin, men den stora utmaningen är efterfrågan. Orderingången har stannat av då osäkerheten gör att kunder världen över avvaktar med sina beställningar.

Vissa delar av industrin är mindre hårt drabbade. Till exempel fortsätter läkemedelsindustrin att hålla upp produktionen. Vissa branscher som har avsättning på den inhemska marknaden går bättre, som till exempel livsmedelsindustrin samt papper och massa. Tillsammans utgör dessa ungefär en fjärdedel av industrin.

Den här artikeln är ett utdrag från från Nordea Economic Outlook, vägen till återhämtning. Läs hela rapporten här. 

Återhämtning under andra halvåret

April bedöms vara den svagaste månaden i alla avseenden, såväl för den inhemsk efterfrågan som för exportindustrin. Månaderna därefter sker endast en mindre förbättring och fallet i BNP under andra kvartalet saknar motstycke. Återhämtningen växlar upp under tredje kvartalet i Sverige och i omvärlden, och den fortsätter därefter. I prognosen antas restriktioner lättats utan att några allvarliga bakslag uppstår vad gäller spridningen av viruset, se sidan 28. BNP i Sverige faller ändå kraftigt under 2020. Hushållens konsumtion repar sig snabbast. En långsammare återhämtning av framför allt investeringarna innebär dock att BNP-nivån i slutet av 2021 fortfarande är lägre än innan viruset slog till.

Krockkudde utlöst

Nedgången i ekonomin under första halvåret i år är dramatisk men är mindre än i till exempel euroområdet. Den ekonomiska politiken spelar en central roll. I Sverige uppgår de finanspolitiska åtgärderna i form av minskade inkomster för staten samt direkta stöd till företag och hushåll till omkring 350 miljarder kronor, motsvarande 7 procent av BNP. Statens lånefaciliteter och lånegarantier till företag har ramar på ytterligare 565 miljarder kronor. Därtill kan Riksbankens balansomslutning potentiellt öka med mer än 1 000 miljarder kronor.

De kraftfulla åtgärderna minskar antalet konkurser och bidrar till att dämpa uppgången i arbetslösheten. Systemet för korttidspermitteringar, där staten står för 70 procent av kostnaderna, innebär en lättnad för

företag och gör att arbetstagarna för behålla 90 procent av sin inkomst. Vi bedömer att permitteringarna uppgår till 400 000 personer i genomsnitt under 2020, vilket motsvarar 8 procent av arbetskraften. Med andra ord upprätthålls hushållens inkomster relativt väl trots att antalet arbetade timmar rasar. Dessutom har det blivit lättare att få arbetslöshetsersättning samtidigt som taket för ersättningsnivåerna har höjts.

De i utgångsläget starka offentliga finanserna innebär att det finns utrymme för och en trovärdighet om de finanspolitiska åtgärderna. Underskottet i den offentliga sektorn finansiella sparande uppgår visserligen till hela 8 procent i förhållande till BNP i år, samtidigt som skulden (Maastricht) stiger med mer än 10 procentenheter till 46 procent av BNP. Skulden är ändå lägre än i många andra länder. Det finns heller inget behov eller förväntningar om kraftiga åtstramningar den dag krisen är över, vilket har betydelse för hushållens inkomstförväntningar.

Hushållen kämpar emot

En viktig skillnad jämfört med andra lågkonjunkturer är att den nuvarande krisen inte orsakades av obalanser i ekonomin. Istället var det en extern chock, dvs. pandemin, som slog mot ekonomin. Hushållen har därmed en hyggligt stabil finansiell ställning och har, i alla fall än så länge, inte behov av en konsolidering av en ofördelaktig balansräkning. Det är en process som annars ofta är utdragen i tid.

Den stigande arbetslösheten tynger köphumöret. Nedgången i hushållens konsumtion blir påtaglig i närtid men en återhämtning sker under prognosperioden. Sett till befolkningstillväxten är återhämtningen långsammare. Nästa år är konsumtionsnivån per capita i stort sett oförändrad sedan 2018.

Bostadsmarknaden alltid i centrum

Bostadsmarknaden utgör en risk. Vi räknar med att bostadspriserna och byggandet sjunker, men inte så pass mycket att det får allvarliga och långsiktiga skadeverkningar på andra delar av ekonomin.

Antalet påbörjade nybyggnationer av bostäder faller till drygt 30 000 i år och nästa år, vilket är en halvering från toppåret 2017. Industrin investeringar minskar i år och förblir relativt låga. Tjänstesektorn återhämtar sig 2021 efter ett tapp i år.

Turbulent arbetsmarknad

Dramatiken under de senaste månaderna syns allra tydligast på arbetsmarknaden. Från att så sent som i februari ha legat på omkring 3 000 personer per månad steg antalet personer varslade om uppsägning till 31 000 bara under de två sista veckorna i mars. De förhöjda nivåerna bestod i april då totalt 27 000 personer varslades. Totalt har hittills 74 000 personer varslats om uppsägning och berör alla branscher men är flest inom hotell och restaurang. Dessutom har antalet korttidspermitteringar skjutit i höjden. Personer som är permitterade räknas som sysselsatta, och systemet med korttidspermitteringar bidrar därmed till att dämpa uppgången i arbetslösheten. Om de permitterade istället hade sagts upp hade arbetslösheten redan passerat 15 procent.

Den första chockvågen av varsel och permitteringar tycks dock vara över och en viss stabilisering kan skönjas. Antalet nyregistrerad arbetslösa hos Arbetsförmedlingen har också fallit tillbaka.

Vi räknar med majoriteten av de permitterade personerna återgår till sina arbeten mot slutet av 2020, vilket begränsar fallet i sysselsättningen. I likhet med andra lågkonjunkturer bedöms arbetskraften plana ut, dvs. färre jobbmöjligheter minskar benägenheten att söka arbete. Även det dämpar uppgången i arbetslösheten, vilken toppar på något över 10 procent i år som den definieras i SCB:s Arbetskraftsundersökning. Arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingens statistik kan däremot både stiga snabbare och mer eftersom det är ett krav att skriva in sig på Arbetsförmedlingen för att få a-kassa eller försörjningsstöd. Dessutom har kravet på att söka arbete tillfälligt tagits bort. Personer som är inskrivna på Arbetsförmedlingen men inte aktivt söker jobb klassas som latent arbetssökande i SCB:s statistik och ingår därför inte i arbetskraften.

Handlingskraftig Riksbank håller räntan på noll

Den låga inflationen var en svår utmaning för Riksbanken redan innan resursutnyttjandet föll, och inflationen har redan sjunkit till låga nivåer i spåren av krisen. Energipriserna har kollapsat med rekordstor påverkan på inflationen. När den effekten ebbar ut stiger inflationen. I grund och botten förblir dock inflationstrycket lågt, även bortom prognosperiodens slut.

Trots att alla centrala faktorer för penningpolitiken befinner sig i krisläge har Riksbanken inte sänkt styrräntan. Orsaken är bland annat att Riksbanken anser att det är förknippat med kostnader med att ha en negativ styrränta, och då i synnerhet under en längre tid. En räntesänkning bör göras med utsikter om att den kan höjas inom rimlig framtid. En lärdom av de senaste åren är dock hur svårt det är att kontrollera inflationen och att hitta lämpliga tillfällen att återställa räntan. Vi räknar därför med att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på noll procent i år och nästa år, trots att inflationsförväntningarna sannolikt faller till rekordlåga nivåer.

Penningpolitiken verkar istället via Riksbankens balansräkning. Syftet med åtgärderna är i första hand att säkra kreditgivningen och säkerställa att räntorna inte stiger mot hushåll och företag. Vi bedömer att Riksbanken utökar obligationsköpen med 450 miljarder kronor fram till och med december 2021.

Risken för en sämre utveckling dominerar

Uthålligheten och företagens möjligheter att övervintra krisen är klart begränsade. Om omfattande åtgärder för att minska virusets spridning består eller återinförs under hösten blir det ekonomiska läget bekymmersamt. I ett sådant scenario kan en kedjereaktion med problematiska händelser utlösas. Till exempel kan permitteringarna utmynna i uppsägningar och arbetslösheten nå 15 procent. Det ökar i sin tur spänningarna på bostadsmarknaden. Skulle bostadspriserna falla markant kan det resultera i djupa ekonomiska problem för hushållen, stress i det finansiella systemet och en långvarig stagnation i den svenska ekonomin.

Författare:
Torbjörn Isaksson, Chief Analyst
torbjorn.isaksson@nordea.com
+46 8 407 91 01
@TorbjrnIsaksson