Sverige: Redan laddat för kick-start

Svensk ekonomi återhämtar sig på bred front. En ljusning kan skönjas på arbetsmarknaden och bostadspriserna stiger till nya rekordnivåer. Inflationen varierar med energipriserna och kronans växelkurs medan kostnadstrycket förblir lågt. Riksbanken lämnar reporäntan på noll och kronan återfår lite av sin forna glans.

LADDA NER ECONOMIC OUTLOOK HÄR

Engelska

Uppstuds i närtid, lugnare längre fram

Nordea Economic Outlook September 2020 cover SwedishDet har varit en dramatisk vinter och vår med en historisk nedgång i den svenska ekonomin. Mycket tyder dock på att krisen är mildare än tidigare befarat. Hushållen håller ställningarna på hemmaplan samtidigt som den globala efterfrågan förbättras i takt med att länder öppnar upp efter vårens totalstopp. Därmed finns förutsättningar för en bred och god återhämtning redan under andra halvåret i år.

Smittspridning och vissa restriktioner finns kvar en tid. I krisens spår har det skapats vissa ekonomiska problem som dröjer sig kvar i Sverige och i omvärlden, vilket även det fördröjer återhämtningen. Uppgången bedöms ändå vara så pass kraftig att svensk BNP i mitten av 2021 är tillbaka på samma nivå som innan krisen. Resursutnyttjandet normaliseras och under prognosperiodens senare del återgår tillväxten till en mer långsiktig och måttlig trend.

Sverige: Makroekonomiska nyckeltal

2018 2019 2020E 2021E 2022E
BNP (kalenderkorrigerad), % y/y 2.1 1.3 -3.5 4.0 2.0
Konsumentpriser (KPIF), % y/y 2.1 1.7 0.5 1.1 1.0
Arbetslöshet, % 6.3 6.8 8.5 8.5 7.4
Bytesbalans, % av BNP 2.4 4.2 4.5 3.5 3.5
Offentligt finansiellt sparande, % av BNP 0.8 0.4 -4.3 -3.3 -1.5
Offentlig bruttoskuld, % av BNP 38.9 35.2 42.0 43.8 44.7
Reporänta (december) -0.50 0.00 0.00 0.00 0.00
EUR/SEK (december) 10.13 10.51 10.13 10.00 9.90

 

Hushållen står pall

Det var en bred nedgång i den svenska ekonomin under andra kvartalet. Även den inhemska efterfrågan rasade. När hushållen uppmanades till social distansering och att i möjligaste mån stanna hemma föll konsumtionen på ett aldrig tidigare skådat sätt. I april och maj var konsumtionen hela 10 procent lägre än ett år tidigare.

En viss förbättring skedde i juni och vi bedömer att återhämtningen växlar upp under andra halvåret i år. En viktig skillnad jämfört med andra lågkonjunkturer är att den nuvarande krisen inte orsakades av obalanser i ekonomin. Istället var det en extern chock som lamslog ekonomin. Hushållen har därmed en hyggligt stabil finansiell ställning och har inte behov av en konsolidering av en ofördelaktig balansräkning, vilket annars ofta är en process som är utdragen i tid.

Det finns frågetecken om hushållens stora skulder, men dessa spänningar utmynnar inte i problem under prognosperioden. Istället får hushållen stöd av att utsikterna om låga räntor har förstärkts i och med krisen. Även börsuppgången hjälper till.

BNP och hushållens konsumtion

Bostadsmarknaden het igen

Hushållens stabila ekonomiska ställning är en viktig orsak till att bostadspriserna har återhämtat sig. Redan under sommaren var priserna tillbaka på samma nivå som innan coronakrisen slog till. Mycket talar för att bostadspriserna fortsätter att stiga under hösten. Det värsta är över på arbetsmarknaden och räntorna tycks vara cementerade på låga nivåer. Vår prognos är att bostadspriserna är omkring 6 procent högre i slutet av 2020 jämfört med årets början. Stigande bostadspriser skapar en positiv dynamik där förmögenhetseffekter spiller över till ökad konsumtionsbenägenhet och är således ytterligare en faktor som stöder återhämtningen av den inhemska efterfrågan.

Svulstig ekonomisk politik

De ekonomisk-politiska åtgärder som lanserats för att stävja krisen är viktiga för hushållens ekonomi, och då inte minst systemet med korttidspermitteringar. Systemet innebär att hushållen får behålla 90 procent av sin inkomst vid en permittering, och att staten står för 70 procent av kostnaden.

Överlag spelar den redan mycket expansiva ekonomiska politiken en central roll. Vidtagna åtgärder har dämpat nedgången i ekonomin och har också skapat förutsättningar för den återhämtning som nu sker. Hjulen har rullat igång och återhämtningen sker i god takt. Ytterligare och allmänna tillväxtstimulanser ter sig onödiga. Däremot kan riktade åtgärder fortsatt vara påkallade till vissa särskilt drabbade sektorer och till grupper med svagare förankring på arbetsmarknaden. Debatt om långsiktiga reformer för att förbättra ekonomins funktionssätt är alltid viktig och inget specifikt för denna kris.

Budgetunderskottet blir betydande i år, om än mindre än tidigare bedömt. Den offentliga skulden ökar men stiger inte till nivåer som är besvärande höga. Därmed finns det inget behov av eller förväntningar om kraftiga åtstramningar den dag krisen är över, vilket bland annat har betydelse för hushållens inkomstförväntningar och gör åtgärderna mer verkningsfulla.

Svajiga investeringar

Svackan i bostadspriserna var synnerligen mild, men i kombination med den osäkerhet som följer av viruskrisen bidrar den ändå till en nedgång i bostadsbyggandet. Industrins investeringar rasar i år men förbättras något redan nästa år. Även flera tjänstesektorer noterar en ovanligt stor nedgång i år, medan investeringarna i den offentliga sektorn ökar.

En viktig skillnad jämfört med andra lågkonjunkturer är att den nuvarande krisen inte orsakades av obalanser i ekonomin.

Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst

Nordisk granit

Världshandeln kraschade som en konsekvens av att hela länder stängdes i försöken att hejda virusspridningen. Den svenska exporten av varor följde världshandeln ned. Särskilt exporten av fordon och maskiner föll tungt. Även exporten av tjänster rasade då ekonomierna sattes på paus, transporterna stannade av och turismen försvann.

Länder är i olika faser när det gäller smittspridning och ekonomisk återhämtning. Situationen är bekymmersam på många håll i världen, men i närområdet är läget bättre. Till exempel har våra nordiska grannar, som är mottagare av 25 procent av svensk export, en förhållandevis gynnsam utveckling. Även i euroområdet, dit nästan 40 procent av exporten går, sker en förbättring medan Storbritannien sjunker allt djupare ned i listan över viktiga handelspartners.

Omvärldsindikatorer tyder på en rekyl i världshandeln, och då i synnerhet på svenska avsättningsmarknader. Svenska exportföretags signaler är än så länge tvetydiga, men vi räknar med att exporten förbättras påtagligt redan i år för att därefter slå an på en mer långsiktig tillväxttakt.

Ljusning på arbetsmarknaden

Det är tydligt att den initiala chocken på arbetsmarknaden har passerats. Antalet personer varslade om uppsägningar har i sommar fallit till normala nivåer. Dessutom sjönk antalet nyregistrerade arbetslösa redan i maj, vilket talar för att en del av det stora antalet varsel som lades i mars inte har resulterat i faktiska uppsägningar.

Antalet ansökningar om permitteringar har också minskat kraftigt. Systemet med korttidspermitteringar tycks dessutom ha utnyttjats mindre än tidigare bedömt. Enligt SCB:s Arbetskraftsundersökning var i genomsnitt omkring 250 000 personer permitterade under andra kvartalet. Det ska jämföras med antalet godkända ansökningar om korttidspermitteringar på totalt 550 000 personer under samma period. En förklaring är att många företag tagit höjd och ansökt för fler permitteringar än man har använt, en annan är att reglerna ändrats under tidens gång.

Vi räknar med att läget på arbetsmarknaden förbättras redan under de närmaste månaderna. Det var framför allt unga som blev arbetslösa och de tillfälliga jobben som försvann när krisen slog till. Därmed bör tröskeln att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden vara lägre, liksom möjligheten för företag att återanställa. Nyanmälda platser är fortfarande dämpade, men vi förväntar oss att efterfrågan på arbetskraft ökar i takt med de förbättrade konjunkturutsikterna. Trots en relativt stark uppstuds i sysselsättningen dröjer det ändå till mitten av 2022 innan sysselsättningen är tillbaka på samma nivå som innan krisen.

Arbetslösheten vänder ner; Volatil men låg inflation

Försenade förhandlingar ger måttliga löneavtal

Löneökningarna var dämpade redan tidigare och i krisens spår sjunker lönetrycket ytterligare. Den stora avtalsrörelsen som sattes på paus i mars återupptas i oktober i år. Förhandlingarna lär präglas av krisen, men också av en ljusning på horisonten. Vi räknar med att de avtalade löneökningarna blir låga i närtid men högre längre fram.

Riksbanken stilla i båten och starkare krona

Under sommaren har inflationen varit högre än väntat. Den övergripande bilden är ändå att kostnadstrycket är lågt. Löneökningarna är låga samtidigt som kronans växelkurs har stärkts. Svängningarna i energipriserna talar dock för att inflationen stiger i början av 2021. Även om uppgången är tillfällig ger det lite arbetsro till Riksbanken. Vi bedömer att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på noll procent under hela prognosperioden. Riksbanken använder sin balansräkning för att stimulera ekonomin samtidigt som de betonar betydelsen av finanspolitiken.

I och med krisen har ränteskillnaderna mot omvärlden minskat och kronan har blivit mer attraktiv för investerare. Kronans växelkurs stabiliseras under prognosperioden på en starkare nivå jämfört med de senaste åren.

Balanserad riskbild

Listan på risker för en sämre utveckling kan göras lång, där tecknen på en andra våg av smittspridningen i många länder är en av de mer påtagliga. Det finns dock också potential för en starkare utveckling. Den solida inhemska efterfrågan i framför allt de nordiska länderna samt positiva effekter av ett eventuellt fungerande vaccin kan mycket väl generera en högre tillväxt än bedömt. I skrivande stund ter sig riskerna mer balanserade än tidigare.

Skribent:

Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst
Torbjörn Isaksson, Nordea Chief Analyst

The information provided within this website is intended for background information only. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Bank Abp as of the date of publication and are subject to change without notice. The information provided within this website is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.

The information provided within this website is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information provided within this website has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.

Nordea Bank Abp is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.

The information provided within this website may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Bank Abp.

Relaterade artiklar