Med stigande inflationsrisker bör svenska företag agera

Nu är inte tiden att ha en lättvindig inställning till stigande inflation och ränterisk, menar Nordeas experter. Framför allt de svenska fastighetsbolagen bör överväga att risksäkra bort en del av sin exponering mot rörliga räntor.
Engelska

Pandemin har verkligen förändrat inflationsutsikterna och osäkerheter förknippade med dessa. För första gången på flera årtionden är risken nu större för stigande än för fallande inflation. Det finns en hög sannolikhet att inflationen blir kvar på en högre nivå längre än väntat och räntor kan stiga vidare, till och med i Sverige där ränteläget länge varit lågt.

Enligt Nordeas experter bör företag med stora skuldportföljer nu se om sitt hus och skydda sig mot de ekonomiska konsekvenserna av ett högre ränteläge.

– Man måste tänka som en ”risk manager”, särskilt nu, säger Nordeas chefsstrateg Henrik Unell. – Det behöver inte betyda att man måste säkra hela balansräkningen, men med tanke på de krafter som nu är i spel, vore det oklokt att inte säkra sina räntor alls.

Låga räntor är ingen självklarhet

Unell understryker att dagens låga räntor inte är en organisk produkt utan snarare en följd av centralbankernas åtgärder.

– Redan före pandemin hade vi en ohållbar situation där centralbankernas nollräntepolitik och stödköp av obligationer raderade ut marknadens riskpremier, säger Unell.

Centralbankerna hävdade att inflationen var alltför låg och att deras politik därför var berättigad. Men de skapade en statsobligationsbubbla som fortplantade sig vidare och inflaterade värden i alla marknader, säger Unell.

Situationen förvärrades när pandemin slog till och statsskulderna rusade i höjden samtidigt som centralbankernas balansräkningar växte sig allt större. Marknadsräntor är fortsatt låga och riskpremierna på företagsobligationer minskar samtidigt som både börser och bostadspriser stiger.

Covid-19 har förändrat inflationsutsikterna

Även om världsekonomin präglats av envist låg inflation under flera årtionden duggar nu inflationsmarkörerna tätt, både i varu- och tjänsteledet. Dessutom råder en allt större brist på arbetskraft och företagen har svårare än någonsin att tillsätta lediga tjänster, vilket också bäddar för löneökningar framåt.

Centralbankerna argumenterar att den förhöjda inflationen är övergående och kan tillskrivas tillfälliga faktorer som höjda elpriser och störningar i leveranskedjor.

– Vi håller med om att flera faktorer är övergående, men vi tror också att det finns en betydande risk för att inflationen blir kvar på en förhöjd nivå längre än marknaden förväntar sig, säger Unell. Han tillägger att dagens räntekurvor inte prisar in ett sådant scenario.

Sverige sårbart för stigande räntor

Unell noterar att Sverige är det land i världen som har ridit allra längst på globaliserings- och disinflationsvågen.

– Hushållens skuldsättning är extremt hög och – vad värre är – alla tycks tro att Riksbanken aldrig kommer att höja räntan igen, säger han. Balansräkningsexponeringen är som en konsekvens av detta oerhörd.

När det gäller de långa räntorna i Sverige är det också viktigt att ha fokus på läget i övriga världen, menar Unell. De inflationskrafter som nu är i spel, till exempel i USA kan lätt fortplanta sig genom systemet till långa svenska räntor.

Unell understryker att det ännu inte är för sent för företagen att skydda sig genom att risksäkra sina rörliga räntor – men de gör klokt i att agera.

Sveriges fastighetsbolag i riskzonen

Stefan Juhlin, Director inom Risk Solutions i Nordea Markets, Sverige, menar att de svenska fastighetsbolagen är särskilt sårbara med tanke på att de ofta har en betydande andel lån med rörlig ränta i sina portföljer.

Han tillägger att många fastighetsbolag lever under villfarelsen att de inte behöver bekymra sig för inflationen eftersom deras hyresavtal är kopplade till inflationen, det vill säga att deras hyresintäkter ökar i takt med inflationen varje år.

– Det finns en föreställning i fastighetssektorn om att de därför kompenseras på intäktssidan när rörliga räntor stiger på grund av inflationen, men det är ingen självklarhet, säger Juhlin. Det är nästan som att viljan att hålla ned kostnaderna leder till att man inte skiljer på procent och procentenheter i sitt resonemang.

Om stigande inflation gör att räntorna går upp så ökar räntekostnaderna mycket snabbare än intäkterna.

För att illustrera detta lyfter Juhlin fram hur högre räntor påverkar räntetäckningsgraden – det vill säga företagets förmåga att täcka sina räntekostnader. Många fastighetsbolag har höga räntetäckningsgrader, men många opererar också med räntetäckningsgrader runt 2,0 ggr, kanske en absolut miniminivå för att visa banker, kreditinstitut och obligationsinnehavare att företagets ekonomi är sund och att man kan betala sina räntor.

Diagrammet nedan visar ett företag med en räntetäckningsgrad på 2,3 (det skuggade blå området) och 100 procent rörlig ränta på sina lån. Exemplet bygger på ett antagande om 1 procents inflation och en stabil rörlig ränta. Intäkterna före räntekostnader (de blå staplarna) kommer att öka stadigt varje år tack vare inflationen på 1 procent, liksom räntetäckningsgraden.

Graf: Inflation 1%, Rörliga Räntor På Konstant Nivå

Nu ser vi istället på ett exempel där inflationen ökar från 1 procent till 2 procent, där företaget inte har säkrat några räntor. Intäkterna före räntekostnader (de blå staplarna) ökar då mer än i det första exemplet, till följd av att inflationen är 2 procent, men detta leder också omedelbart till högre räntekostnader. Räntetäckningsgraden (den rosa linjen) påverkas direkt och sjunker under 2.

Sedan ökar räntetäckningsgraden gradvis igen, men det tar i det här exemplet hela 17 år innan företaget är tillbaka på samma räntetäckningsgrad som i utgångsläget, med 1 procents inflation.

Graf: Inflation 1%+1% ökning, Rörliga Räntor På Konstant Nivå Efter Initial ökning

De flesta fastighetsbolag som opererar med enbart rörlig ränta eller räntetak på höga strikenivåer är medvetna om att det blir en fördröjning på det positiva genomslaget i intäkter och resultat vid stigande inflation med högre rörliga räntor, men jag tror att många företag inte är medvetna om hur lång denna fördröjning faktiskt kan vara för vissa nyckeltal, säger Juhlin.

I vårt sista exempel har företaget säkrat en del av sina lån med en ränteswap i dagens marknad så att lånen, som ursprungligen hade rörlig ränta till 100 procent, får en 60/40-fördelning mellan bunden respektive rörlig ränta. Den omedelbara effekten på företagets räntetäckningsgrad blir då betydligt mindre och återhämtningen till den ursprungliga nivån går snabbare (7 istället för 17 år).

Graf: Inflation 1%+1% äkning, 60% Bundna Räntor, 40% Rörligt På Konstant Nivå Efter Initial ökning

Räntesäkring – den enklaste och billigaste lösningen

Juhlin påpekar att det finns flera sätt för företag att arbeta för att kompensera för stigande räntekostnader. Men i jämförelse med övriga alternativ borde räntesäkringar vara den både enklaste och billigaste lösningen.

Belåningsgrad – LTV

Belåningsgraden är förstås avgörande för hur stor effekt en räntehöjning får på företaget. Ju högre belåningsgrad, desto större negativ effekt. Att minska belåningsgraden är dock ingen ”quick fix” och kräver sannolikt kapitaltillskott från ägarna.

Överskottsgrad

Överskottsgraden visar hur mycket av ett företags intäkter som återstår efter kostnaderna. Ju högre intäkter och ju lägre kostnader, desto högre överskottsgrad. Företag med låg överskottsgrad drabbas också hårdare om räntorna stiger. Men för att öka överskottsgraden krävs sannolikt långsiktiga förändringar, t.ex. att justera företagets verksamhetsmodell, göra investeringar eller minska kostnaderna.

Kreditmarginal

Kreditmarginalen – definierad som bankens påslag utöver lånets basränta eller spreaden över referensräntan på obligationsmarknaden. Ju starkare företag, desto lägre kreditmarginal. För att sänka kreditmarginalen krävs förstås också ett långsiktigt arbete med att stärka företagets ekonomiska grundförutsättningar.

Exponering mot rörliga räntor

Det fjärde sättet att ta kontroll över effekterna av stigande räntor är att begränsa företagets exponering mot ränterisk. Ju större exponering mot rörliga räntor, desto större negativ inverkan.

Enligt Juhlin är metoden att minska sin exponering mot rörliga räntor genom att swappa till sig fast ränta ”helt klart det billigaste och enklaste sättet att kontrollera risken i det nuvarande makroekonomiska läget”.

Unell instämmer, och uppmanar företag att inte ha en lättvindig inställning till detta, utan att säkra sina risker innan det är för sent. Han tillägger:

– Sätt inte alla pengar på att den högre inflationen är en tillfällig gäst. Den kan mycket väl bli kvar längre än vi vill ha den här.

Lär dig mer om våra lösningar för ränteriskhantering!

Ta del av Open Insights nyhetsbrev för företagskunder

Anmäl dig här
Woman Using Virtual Reality Headset

The information provided within this website is intended for background information only. The views and other information provided herein are the current views of Nordea Bank Abp as of the date of publication and are subject to change without notice. The information provided within this website is not an exhaustive description of the described product or the risks related to it, and it should not be relied on as such, nor is it a substitute for the judgement of the recipient.

The information provided within this website is not intended to constitute and does not constitute investment advice nor is the information intended as an offer or solicitation for the purchase or sale of any financial instrument. The information provided within this website has no regard to the specific investment objectives, the financial situation or particular needs of any particular recipient. Relevant and specific professional advice should always be obtained before making any investment or credit decision. It is important to note that past performance is not indicative of future results.

Nordea Bank Abp is not and does not purport to be an adviser as to legal, taxation, accounting or regulatory matters in any jurisdiction.

The information provided within this website may not be reproduced, distributed or published for any purpose without the prior written consent from Nordea Bank Abp.

Relaterade artiklar