Socialt entreprenörskap behöver hållbara affärsmodeller

Att expandera en verksamhet kostar pengar och allt fler sociala företag* och entreprenörer vill generera egna intäkter för att i första hand utveckla verksamheten men också för att i slutändan kunna leverera avkastning till investerare och ägare. Detta kräver hållbara affärsmodeller, i bemärkelsen uthålliga över tid, som genererar intäkter och som också går att skala upp och expandera. Därför växer nu marknaden för så kallad ”impact investing” – påverkansinvesteringar på svenska. Påverkansinvesteringar sker antingen via aktier eller genom gröna och sociala obligationer. Nordea erbjuder idag även gröna företagslån, gröna bolån och grön billeasing.

Till skillnad från traditionella investeringar, som sker för att skapa finansiell avkastning, har påverkansinvesteringar alltid ett dubbelt syfte: dels att skapa finansiell avkastning, dels att påverka samhället i en viss riktning kopplat till de ovan nämnda sociala, kulturella eller miljömässiga faktorerna.

Även om påverkansinvesteringar växer snabbt är det fortfarande en relativt liten marknad. För att skapa en större och mognare marknad behöver två ofta återkommande frågor besvaras:

• Vad ska prioriteras, finansiell avkastning eller påverkan?
• Hur mäter vi påverkan?

Erik Feldt, ansvarig för Nordeas samhällsengagemang.

Svaret på den första frågan varierar, men en viktig poäng med den här typen av investeringar är att man inte ska behöva välja, det går att tjäna pengar på att förändra samhället i en positiv riktning.

Svaret på den andra frågan är något av en helig graal för alla sociala företag oavsett om de är icke-vinstdrivande, vinstdrivande eller någon form av hybrid däremellan. Det går ofta lätt att kvantitativt mäta till exempel hur många personer som varit föremål för ett visst initiativ, men vad har det skapat för påverkan på samhället? Om vi använder Idrott Utan Gränser som exempel har fler än 22 000 barn och ungdomar deltagit i deras aktiviteter. Det är fantastiskt, men inte påverkan. Därför mäter IUG hur självförtroende och självkänsla förändras av att ha varit med och kan redovisa en tydlig ökning hos deltagarna, vilket gör att fler elever klarar kunskapskraven och uppnår gymnasiebehörighet i de skolor där IUG är verksamma. Det är påverkan.

Någon har beskrivit bankernas roll i samhället som att säkerställa att kapital flyttas från personer som har pengar men inga idéer till personer som har idéer men inga pengar. Sociala entreprenörer hör till den sista kategorin och jag tror att det finns mycket mer för bankerna att göra på det här området. Vi kan hjälpa till att utveckla hållbara affärsmodeller som kan skalas upp vara med och skapa ett helt ekosystem för socialt entreprenörskap med nya finansieringsformer som underlättar för entreprenörerna att skaffa kapital. Om vi blir bättre på att förstå och mäta påverkan och inkluderar det i våra kreditprocesser kan vi på sikt erbjuda helt vanliga banklån till Admir och alla andra som har bra idéer.

Nordea stöttar socialt entreprenörskap

Att stötta entreprenörer ligger i Nordeas DNA. De skapar tillväxt och arbetstillfällen och vi hjälper dem i alla faser, från nystartsföretag till stora entreprenörsledda företag som varit med länge. Det senaste året har vi också börjat stötta sociala entreprenörer. I projektet Hello Nordics har vi tillsammans med Ashoka, världens största nätverk för socialt entreprenörskap, hjälpt tio noggrant utvalda entreprenörer från hela Norden att expandera sina beprövade metoder för att förbättra integration på olika sätt till andra länder. Det var genom Hello Nordics som jag träffade Admir första gången.

Admirs resa från flykting till social entreprenör

I början av 1990-talet kom Admir Lukacevic som flykting från Balkan till Sverige. Som tonåring i ett nytt land blev basketen Admirs väg in i det svenska samhället. Idag driver han med stor framgång Idrott Utan Gränser, en organisation som använder idrott som ett verktyg för inkludering och som når drygt 22 000 barn i årskurs 4-9 i sex olika städer runt om i Sverige. Admirs bakgrund är inte ovanlig för en social entreprenör. Hans personliga upplevelser har gett honom insikt i ett samhällsproblem, i det här fallet integration, som han bestämt sig för att bidra till att lösa genom att starta Idrott Utan Gränser. Drivkraften kommer inifrån och syftet med verksamheten är att bidra till ett bättre samhälle.